Historia

Historia

Forsa socken är belägen väster om Hudiksvall och socknen genomkorsas i dess mitt av riksväg 84 som passerar intill Forsa Kyrka och vidare mot Delsbo och Ljusdal. Socknen genomkorsas även av ett större vattenflöde, som har sin början vid Södra Dellens utlopp, i form av flera forsar och sjöar på sin väg mot havet. Samhällena Näsviken och Sörforsa är uppbyggda omkring två av de större forsarna. Namnet på socknen har sitt ursprung i byn Forsa som var belägen längs med Rolfstaåns utlopp i Kyrksjön.

Skogen, vattnet och marken har givit människor goda möjligheter att försörja sig i Forsabygden och pollenanalyser visar att man odlat här i åtminstone tvåtusen år. Det finns gott om spår efter dem som levt, verkat och dött i trakten, bland annat finns många lämningar från järnåldern. De stora gårdarna och kyrkornas rika utsmyckningar visar att bygden varit rik. På 1000-talet tågade kung Olav Haraldsson med sin här genom det bara delvis kristnade Hälsingland på väg mot Nidaros för att återta den norska kronan. Han nådde aldrig sitt mål utan stupade vid Stiklastad, men blev efter sin död helgonförklarad och ett populärt helgon i Hälsingland. Många hälsingar gick över till kristendomen tack vare Sankt Olof.

Med kristendomen tog kyrkobyggandet fart och de flesta sockenkyrkorna byggdes under 1100- och 1200-talen, även Forsa kyrka. Man ville naturligtvis att människor skulle kunna ta sig fram till de nya kyrkorna och kyrkan gick i spetsen för landsvägsröjning. Men alla i obygden gladdes inte, eftersom de med nya, fina vägar riskerade att få besök av många hungriga besökare. Överhuvudtaget har Hälsinglands, lite avskilda läge, varit en fördel som invånarna månat om. När stora epidemier härjat i landet har hälsingarna ofta klarat sig bättre än andra och man har sluppit inblandning från kungar och stormän under långa tider. Innan den första fogden med ansvar för Hälsingland skulle sändas dit i början av 1300-talet såg makthavarna till att skriva ner Hälsingelagen. Några år tidigare hade kungens skatteuppbördsman blivit ihjälslagen av arga hälsingar och kanske ville man ha en ordentligt nedskriven lag att luta sig mot i framtiden. ”Med lag skall man land bygga…” inleds Hälsingelagen och den är på ett sätt mer jämlik än andra landskapslagar – den ger inte bara män utan även kvinnor rätt att slå ihjäl en otrogen äkta hälft.

© Forsa Sockens Hembygdsförening