Vi längtar efter att bjuda in er till fysiska besök på Forsa Forngård i Fränö, Hudiksvalls kommun. Men i väntan på det kan du nu titta runt på distans utomhus och inne i några av våra byggnader. Med hjälp av de vita pilarna går du in och ut och vidare. Det går att titta med både telefon och dator. Har du VR-glasögon finns en symbol i överkant för den funktionen.
TACK TILL FÖLJANDE
360°-bilder: Jan-åke Malmqvist. Musik: "Afton på Fränö"
av Kjell-Åke Kôrven Eriksson. Framförd av: Kjell-Åke Kôrven Eriksson, Ylva Timan Olofsson, Johan Timan och
Thomas Söderlund. Flygbilder: Thomas Brunzell.
Forsa Forngård ligger i Fränö by. Fränö var tidigare en klungby med tre hemman, Västergården, Norrgården och Sörgården samt mindre gårdar och torp för soldater och hantverkare. Vid laga skiftet 1900 flyttades Sörgården cirka en kilometer österut och kvar blev Norrgården och Västergården.
Västergården köptes 1929 av dåvarande Forsa kommun och några år senare invigdes den som forngård.
Västergården är en fyrbyggd gård. De fyra byggnaderna är Barstugan,
Bryggstugan, Sängstugan och Logen. Utanför fyrbyggnaden finns fler byggnader och du kan läsa om några av
dem under respektive rubrik.
Granngården Norrgården donerades till hembygdsföreningen 1989 av framlidne Erik Hed.
Barstugan är en så kallad parstuga med mellankammare, det vill säga den är symmetriskt byggd med en
förstuga (farstu) rakt innaför ytterdörren, innanför
den finns en mellankammare och på båda sidor, till höger och till vänster, lika stora rum.
Byggnaden monterades ner och helrenoverades på 1850-talet. Den fick då ny, huggen grundsten.
Timmerstommen brädfodrades ovanpå och man
lade på enkupigt taktegel. Man höjde huset med en vindsvåning. Fönstren byttes ut mot träspröjsade sådana.
Ytterdörren öppnas inåt, vilket var det vanliga på den tiden. Dekorationer finns runt och ovanför
dubbeldörren. Dekorationen ovanför
liknar skuggbilden av en brödkavel och finns på många gårdar i Forsa, bland annat på Norrgårdens barstuga.
De två rummen användes som festsalar vid kalas, men också som kläd- och redskapsförvaring under
andra tider. Båda rummen (stugorna),
har öppenspis. Den ena kallas herrstuga, och där fick gäster, förnämare män, sova, när de kom på besök.
Stugorna har 1800-talstapeter, målade tredings- eller locktak och obehandlade skurgolv.
Mellankammaren har kakelugn och användes också till övernattande gäster. Möbler är bland annat en
brunmålad Forsasäng och en dragkista med marmorerad skiva. Den stora dörren
med utskurna figurer som står i rummet kommer från "Krontorpet" i Hamre.
I rummet finns också brudtavlor, ett för Forsa typiskt sätt att göra minnestavlor till ett bröllop, med
små keruber omkring en större ängel som håller ett dekorerat kors.
Nedanför finns en altarliknande uppbyggnad med blommor runtom och initialerna på brudparet och datum för
bröllopet.
Väggfältet föreställer konung Ahsverus sittande på sin tron med två beväpnade vakter på var sin sida av
tronen och drottning Ester med tjänarinna på knä framför kungen.
Motivet är hämtat ur Esters bok i Gamla testamentet. Takbården är dekorerad med blå kerubhuvuden och
palmetter, därunder två blomsterurnor mot grå botten.
Mellankammarens väggmålning är gjord på linneväv och var en tid övertapetserad men har senare framtagits och
restaurerats. Den målades av Jonas Åkerström (1759-1795). född i Åkre
by i Rogsta, elev till kyrkomålaren Paul Hallberg i Hudiksvall. Målningen består av ett överstycke, ett
fragment av en landskapsmålning, ett väggfält och en takbård. Dörröverstycket
är utformat som en banderoll med bondens, Olof Erssons, hustruns och barnens initialer och födelsedatum.
Under banderollen syns frukter, blommor och fåglar. Landskapsmålningen
visar en sjöutsikt med träd i förgrunden, en båt på sjön och en fiskare på stranden.
Bryggstugan innehåller en bostadsdel, brygghus samt en ladugård (fäx), sammanbyggt i vinkel med stall och
loge. Byggnaden är från 1700-talet, byggd i liggande timmer på torpargrund
av natursten och har en oinredd vindsvåning. Längan har så kallat vedtak med flera lager näverisoliering.
Bostadsdelen till vänster om farstun består av ett stort bostadskök och två små kamrar. Här bodde
husfolket året runt. Köket värmdes upp genom eld i öppna spisen, där all mat
också tillagades. De ursprungliga möblerna är väggfasta och består av en skåpsäng målad i koboltblått och
engelskt rött, samt ett dubbelt hörnskåp med tallrikshylla ovanför. Det
väggfasta loduret med fyrkantig urtavla är av äldre modell från Stjärnsund, Dalarna och har endast
timvisare. Rummet har locktak och stänktapet på linneväv.
De flyttbara möblerna, slagborden och stolarna kom till under 1800-talet, liksom trasmattorna.
De båda kamrarna är försedda med kakelugnar. Den västra kammaren har bland annat ett litet nätt
ståndskåp från 1700-taet, ett så kallat flickskåp, målat i grönt, med marmorerad
dekor och cinnoberröda utsmyckningar. Det kom till gården med Anna Eriks Dotter från Oppegården i Norrviksta
genom giftermål med Erik Svensson och har hennes initialer AED.
Den östra kammaren har en med halm bäddad bandrossäng, kallad Forsasäng, tillverkad i den stil som
skapades av Jonas Lust, storsnickaren i Forsa. Utmärkande är dess grå färg och
dekorationer i form av röda och gröna lunetter, rosetter och bladornament, allt i gustaviansk stil.
Ryggbrickan har ett solornament inspirerat från Forsa kyrktorn, infällt i en lunett
med förebild från Hudiksvalls handelsgårdar. Den kröns av en rosett och omges av snidade grankvistar.
Jonas Lust (1794-1845) var indelt soldat och korpral i Nansta by. Han gick i lära hos en
stadssnickare i Hudiksvall och kallades sedan för storsnickare. Lust snickrade mest
ytterdörrar, bandrossängar och väggfasta skåp. Han nämns i kyrkans dödsbok som en man med skötsam
levnadsbana.
Till höger om ingången finns själva bryggstugan, ett slags grovkök, där man hanterade mjölken och
olika mjölkprodukter, bakade bröd, tvättade, hanterade köttet vid slakten
och gjorde en del andra grövre kökssysslor. Här finns en rejäl eldstad, där vatten kokades och här bryggdes
öl av humle från egen humleodling.
Intill köket finns en mjölkkammare med ett trågskåp målat i engelsk rött. Där förvarades mjölken
till smörkärning, ystning och messmörskokning. Mjölkkammaren var oeldad,
för här skulle det vara svalt.
Sängstugan tillhörde ursprunglingen inte gården utan flyttades hit år 1930 från gården Ersk-Annders i
Klångsta. Den ersatte den byggnad som 1896 flyttats västerut till Näsudden.
Därmed fick gården tillbaka sin ursprungliga fyrbyggda stil.
Byggnaden har fungerat som undantagsstuga för de äldre som överlåtit ägandet och ansvaret för gården
till en yngre generation.
Sängstugan vilar på torpargrund och är byggd i liggande timmer. Över ingången sitter ett mäktigt
sadeltak som är vackert dekorerat med bland annat ett solornament liknande de
på Forsasängarna.
Sängstugan rymmer kök och kammare samt utrymme för förvaring på övervåningen. Väggarna är klädda med
linneväv som stänkmålats. I kammaren finns en kakelugn som är tillverkad
av Rödins lerfabrik i Hamre, Näsviken.
Längre bort i byggnaden finns pig- och drängkammare på övre våningen. Dessa kallades för nattstuga.
Rummen har inga eldstäder och användes endast under sommarhalvåret.
Logen är indelad i ett mindre och ett större utrymme. I det ena förvarades höet till hästarna, som skulle ha foder av högsta kvalitet. I det andra förvarades foder till de övriga djuren, som stod lägre i rang än hästarna. I logen ligger också stallet som har plats för två hästar. Den smala gången mellan fäxet och stallet kallas logsvalen och här finns gårdens torrdass. Avskrädet hamnade på dyngstan tillsammans med djurens spillning.
Kälkebobyggningen skänktes till Forngården 1930 av Johan Johanssons arvingar i Kälkebo. Efter diskussioner
placerades den på den tidigare troliga smedjebacken och blev
återuppbyggd 1935.
Funktionen var en sängstuga med nattstuga, dvs en undantagsstuga för de äldre i östra halvan, och
pig- och drängkammare åt väster.
Byggnaden antas vara byggd på 1750-talet och är i liggande timmer samt står på pelare av natursten
och har vedtak och blyinfattade fönster.
Norrgården donerades till hembygdsföreningen 1989 av framlidne Erik Hed och kallas därmed ofta för "Heds". Fränö var tidigare en klungby med tre hemman, Västergården, Norrgården och Sörgården samt mindre gårdar och torp för soldater och hantverkare. Vid laga skiftet 1900 flyttades Sörgården cirka en kilometer österut och kvar blev Norrgården och Västergården. Norrgårdens granngård Västergården köptes 1929 av dåvarande Forsa kommun och några år senare invigdes den som forngård.
Den fäbodvall som hörde till Fränö by heter Käxbo och ligger mellan Ofärne och Blaxås. Denna stuga tillhör Norrgåden (Heds).
Forsa Forngård
Fränö 215, 824 61 Forsa
På Hälsingegårdar kan du läsa mer om världsarvsprojektet